Tarmcancer är den tredje vanligaste cancern. Den genomsnittliga personen har en 4,5% chans att utveckla den under sin livstid. Det är därför screeningtester är så viktiga, och som tur är är screeningtesterna mycket effektiva för tjocktarmscancer. Med screening kan precancerösa och/eller cancerösa lesioner upptäckas så tidigt som möjligt, vilket ger dig den bästa chansen att ta bort lesionerna innan de blir problematiska eller livshotande.
Steg
Metod 1 av 2: Screening av den allmänna befolkningen
Steg 1. Börja screening vid 50 års ålder
För den allmänna befolkningen (de som inte har utsetts att ha en förhöjd risk för tjocktarmscancer) rekommenderas screening att börja vid 50 års ålder. Alternativen att överväga är ett avföringstest (rekommenderas ett till vartannat år), en koloskopi (ett mer invasivt test som rekommenderas vart tionde år), eller en sigmoidoskopi eller CT -kolonografi (som båda rekommenderas vart femte år. Den du väljer för din egen personliga screening beror på dina preferenser.
Steg 2. Välj ett avföringstest
Både blod och/eller DNA kan testas för i avföringen, och ett positivt test indikerar misstanke om att du kan ha tjocktarmscancer. Det indikerar inte att du har tjocktarmscancer - det betyder helt enkelt att du har en ökad risk och bör genomgå en mer omfattande medicinsk utvärdering. Fördelen med avföringstestning är att det är ett enkelt och icke-invasivt test. Du kan samla avföringsprov hemma (beroende på hur många som din läkare begär) och skicka dem till laboratoriet för formell utvärdering.
- Ett avföringstest som är positivt för blod och/eller för DNA som indikerar möjlig tjocktarmscancer kräver ytterligare uppföljningsprov. Det betyder inte att du har cancer, men det indikerar behovet av ytterligare tester.
- Ett avföringstest som är negativt innebär att du har en mycket låg risk att ha tjocktarmscancer och inte behöver några ytterligare undersökningar just nu.
- Avföringstester rekommenderas en gång vartannat till två år, om detta är din valda form av screening för tjocktarmscancer.
Steg 3. Få en koloskopi
En koloskopi är en alternativ metod för screening för tjocktarmscancer; det är mycket mer invasivt än ett enkelt avföringstest, men också mer exakt. Under en koloskopi sätts ett litet rör in genom ändtarmen och passerar hela din tjocktarm. Det finns en kamera och ett ljus i slutet av röret, så att din läkare kan se om det finns några skador i din tjocktarm som är misstänkta för att vara möjliga tjocktarmscancer. Du behöver normalt ta mediciner för att framkalla diarré innan proceduren för att rensa ut avföring från tjocktarmen. Du får också normalt lugnande under undersökningstiden, och du kommer inte att kunna återgå till arbetet resten av dagen efter proceduren.
- Fördelen med en koloskopi är att den är mycket effektiv för att fånga upp misstänkta skador (mer effektivt än ett avföringstest). Det är därför du bara behöver en en gång vart tionde år, i motsats till en gång vartannat till två år för avföringstestet.
- Nackdelen med en koloskopi är att det är ett mer komplext och invasivt förfarande.
Steg 4. Tänk på andra former av screening
De flesta väljer antingen avföringstestning eller koloskopi som ett sätt att screena för tjocktarmscancer. Några mindre vanliga metoder som också är tillgängliga inkluderar emellertid en sigmoidoskopi (där ett rör sätts in genom ändtarmen, men det är ett kortare rör som bara undersöker en del av tjocktarmen), eller en "CT -kolonografi", där du får en CT -undersökning som tittar på din kolon.
- Nackdelen med en sigmoidoskopi är att den inte ser på hela tjocktarmen. (Fördelen är att den är mindre invasiv än en fullständig koloskopi.)
- Nackdelen med en "CT-kolonografi" är att om en misstänkt lesion noteras måste du därefter genomgå en koloskopi så att din läkare kan se den från första hand. (Fördelen är att proceduren inte är invasiv.)
- Båda dessa screeningtester, om du väljer dem, rekommenderas vart femte år.
- Ett fekalt ockult blodprov är den vanligaste metoden som läkare använder för att screena efter blod i avföringen. Om du har blod i avföringen och du går ner i vikt eller är anemisk kan du behöva en koloskopi.
Metod 2 av 2: Screening av personer med ökad risk
Steg 1. Få tidigare och mer frekvent screening om du har en ökad genetisk risk
Det intressanta med tjocktarmscancer är att de flesta fall inte är relaterade till genetik. Med andra ord, även om en familjemedlem (som en av dina föräldrar) har haft tjocktarmscancer, innebär det vanligtvis inte en ökad risk för dig. Om två personer i samma familj får tjocktarmscancer är det oftast en slump (och inte genetik) med tanke på att tjocktarmscancer är den tredje vanligaste cancern. Det finns dock några mer sällsynta genetiska fall av tjocktarmscancer som står för cirka 5% av de totala fallen. Dessa inkluderar FAP (familjär adenomatös polypos) och Lynch syndrom (även känt som HNPCC).
- Rådgör med din läkare om du tror att du kan ha en ökad genetisk risk för tjocktarmscancer.
- Om det bekräftas att du tillhör denna kategori kommer du att ha rätt till screening av tjocktarmscancer vid en yngre ålder och oftare.
- Den exakta åldern som screening startar, liksom frekvensen, varierar från fall till fall.
- Din läkare kommer att ge dig relevant information om du har en ökad genetisk risk.
- Patienter med FAP bör börja tidigt screening av tjocktarmscancer med flexibel sigmoidoskopi eller koloskopi vid cirka 10 till 12 års ålder. Detta bör fortsätta in i 30- och 40 -talen på grund av den höga risken för cancer.
- För patienter som har Lynch syndrom eller HNPP, bör screening börja omkring 20 till 25 år, eller fem år yngre än den tidigaste åldern av diagnosen kolorektal cancer inom familjen.
Steg 2. Tala med din läkare om du har Crohns sjukdom eller ulcerös kolit
Både Chrons sjukdom och ulcerös kolit är former av inflammatorisk tarmsjukdom. Beroende på hur länge du har haft det, liksom svårighetsgraden av din sjukdom (oavsett om det påverkar hela tjocktarmen eller bara en del av det), har du sannolikt en något ökad risk att utveckla tjocktarmscancer. Återigen kan du vara berättigad till tidigare och/eller tätare screeningtester av tjocktarmscancer. Din läkare kommer att vägleda dig eftersom det varierar från fall till fall.
Steg 3. Var medveten om andra riskfaktorer för tjocktarmscancer
Människor som är överviktiga eller feta, som lever en stillasittande livsstil, som konsumerar mycket rött kött eller bearbetat kött, som röker eller som konsumerar en stor mängd alkohol löper alla en ökad risk för tjocktarmscancer. För dessa människor kommer screening att vara särskilt viktig. Den goda nyheten är dock att alla riskfaktorer här är modifierbara, vilket innebär att du kan minimera eller eliminera dem från din livsstil, vilket i sin tur minskar dina chanser att utveckla tjocktarmscancer på vägen.
Steg 4. Rapportera alla misstänkta symptom till din läkare omedelbart
Om du märker tecken eller symtom som kan indikera tjocktarmscancer, kommer din läkare sannolikt att rekommendera att du fortsätter med undersökningar snarare än senare. Tecken och symtom att vara medveten om och rapportera till din läkare inkluderar:
- En förändring av dina avföring och/eller tarmvanor, inklusive diarré, förstoppning och/eller smalare avföring.
- Blödning från ändtarmen eller blod i avföringen.
- Oförklarlig viktminskning och/eller ovanlig trötthet/anemi.
- Pågående magkomfort (såsom kramper, gas eller ihållande buksmärta).
Steg 5. Granskas med tumörmarkörer om du tidigare har haft tjocktarmscancer
Om du tidigare har haft tjocktarmscancer kan du få en tumörmarkör som kallas "CEA" mätt via ett blodprov och övervakas i fastställda intervaller efter din behandling av cancern. Detta hjälper till att upptäcka (och skärma efter) eventuella återfall på vägen. Det kommer sannolikt att kombineras med andra screeningmetoder för att ge dig den bästa möjliga chansen att fånga eventuella återfall så tidigt som möjligt.
