Nattastma är astma som främst uppstår på natten, vanligtvis under sömnen. Vissa personer med nattlig astma upplever också symtom på astma under dagen, med symtom som blir värre eller svårare på natten. För andra individer kan astmasymtom endast vara närvarande under sömnen. Om du tror att du kan ha nattlig astma, kontakta en läkare så snart som möjligt för att bekräfta din diagnos och sammanställa en behandlingsplan för ditt tillstånd.
Steg
Del 1 av 3: Att känna igen symptomen
Steg 1. Utvärdera din hosta
För många personer med nattlig astma kan hosta vara det enda detekterbara symptomet. Om du tror att du kan ha nattlig astma är det viktigt att bedöma hur, när och hur intensivt du hostar.
- Hosta uppträder vanligtvis under tidiga morgontimmar, särskilt mellan 2:00 och 4:00.
- Det är vanligtvis inget slem eller slem som hostas upp. Det är oftast en torr, ihållande hosta.
- Vissa människor upplever intensiv väsande andning med hosta, även om du fortfarande kan ha nattlig astma även om du inte upplever väsande andning.
- Om du har en partner, rumskamrat eller familjemedlem som bor hos dig, be dem lyssna på dig på natten och rapportera torr hosta och/eller väsande andning som du upplever i sömnen.
Steg 2. Bedöm din förmåga att andas
Andningssvårigheter är ett mycket vanligt symptom på astma, inklusive nattlig astma. Tala med din läkare så snart som möjligt om du upplever något av följande symtom:
- andnöd
- tätt bröst
- svårigheter att expandera lungorna medan de andas in
- smärta i bröstet
- väsande andning
Steg 3. Tänk på din sömnkvalitet
Många personer med nattlig astma upplever sömnstörningar på grund av deras tillstånd. Nattastma kan orsaka trötthet och försämrad prestanda dagen efter en astmaepisod. Om du konsekvent känner dig trött och orolig efter en normal natts sömn, eller om du har svårt att koncentrera dig eller prestera på jobbet eller i skolan, kan du lida av nattlig astma.
Steg 4. Inse svårighetsgraden av en astmaattack
Personer med astma, inklusive nattlig astma, kan uppleva olika svårighetsgrad när det gäller ett astmaanfall. Den uppskattade svårighetsgraden av en astmaattack beror vanligtvis på din förmåga att tala och ligga medan du upplever attacken.
- Under en mild astmaepisod kan du uppleva andfåddhet utan att det påverkar din förmåga att tala eller ligga när du är vaken.
- Under en måttligt svår astmaepisod kan du känna dig andfådd när du pratar när du vaknar.
- Under en svår astmaepisod kan du känna dig rastlös och andfådd medan du vilar när du är vaken. Du kan också vara oförmögen att ligga eller tala i hela meningar.
Del 2 av 3: Att få en diagnos
Steg 1. Se en läkare
Om du misstänker att du kan ha astma är det viktigt att uppsöka läkare så snart som möjligt. Endast en läkare kan ge dig en definitiv diagnos och förskriva alla mediciner du kan behöva för att behandla ditt tillstånd.
- Din läkare kommer att utföra tester för att bekräfta ditt tillstånd och mäta dess svårighetsgrad.
- Din läkare kommer också att vilja utesluta andra sjukdomar.
- Panikångest misstas ofta som astma. Många lungtillstånd kan också misstas som astma, inklusive kronisk obstruktiv lungsjukdom, lunginflammation, bronkit, lungemboli och allvarliga allergiska reaktioner.
Steg 2. Fyll i ett frågeformulär
Eftersom nattliga astmasymtom vanligtvis är vanligast på natten, kanske din läkare inte direkt kan observera dina astmasymtom. Därför förlitar sig många läkare på ett själv ifyllt frågeformulär för att bedöma symtomen på astma och deras frekvens.
- Fråga din läkare om du är osäker på något av villkoren eller formulerar några frågor, eftersom noggrannhet är viktigt när du svarar på frågeformuläret.
- Om du inte känner dig i stånd att exakt diagnostisera dina egna symptom under natten, överväg att låta en vän eller familjemedlem sova i samma rum som dig och rapportera eventuella symtom till dig.
Steg 3. Skaffa bildskanningar
Bildskanningar kan utföras på lungorna och bihålorna för att bedöma eventuella infektioner, sjukdomar (inklusive tumörer) eller strukturella missbildningar som kan orsaka andningsproblem. Att utesluta dessa potentiellt dödliga tillstånd är ett viktigt steg i diagnosen astma.
Steg 4. Utför ett lungfunktionstest
Det finns ett antal olika tester som din läkare kan låta dig utföra för att diagnostisera ett fall av astma. Huvudkategorierna av tester är antingen spirometri, som mäter både mängden utblåst luft och den tid det tar att andas ut, och toppflöde, som mäter dina lungas förmåga att andas in och ut.
- Ett livsteststest mäter den maximala mängden luft som dina lungor kan andas in eller ut när som helst.
- Ett test för expiratoriskt flöde (PEFR), även kallat ett toppflödeshastighetstest, mäter dina lungas maximala flödeshastighet medan du andas ut så hårt du kan.
- Ett forcerat utandningsvolymtest (FEV1) mäter den maximala mängd luft som dina lungor kan andas ut på en sekund.
Steg 5. Mät dina kväveoxidnivåer
Detta test är kanske inte allmänt tillgängligt i vissa regioner. På platser där det är tillgängligt kan det dock hjälpa till att ge en inblick i om en individ har astma. Detta test mäter hur mycket kväveoxid som finns i ditt andetag, eftersom höga halter av denna gas vanligtvis förknippas med inflammerade (och därför astmatiska) luftvägar.
Steg 6. Testa ditt sputum
Sputum är en blandning av saliv och slem som dina lungor utvisar medan du hostar. När du upplever en astmaattack blir kroppens nivåer av en viss vit blodkropp som kallas eosinofil förhöjda, och dessa celler är synliga i ditt sputum när de ses under ett mikroskop.
- Din läkare kommer att samla ett sputprov från dig och fläcka det med ett färgämne som kallas eosin. Provet kan sedan ses under ett mikroskop.
- Närvaron av eosinofil i ditt sputum är vanligtvis en bekräftelse på astma.
Steg 7. Få en diagnos
När din läkare har utfört de nödvändiga testerna kommer de att kunna avgöra om du har astma eller inte. Om du har astma kommer din läkare också att klassificera din astmas svårighetsgrad baserat på frekvensen av dina symtom.
- Mild intermittent astma kännetecknas av att ha symtom upp till två dagar under en viss vecka och upp till två nätter varje månad.
- Mild ihållande astma kännetecknas av att ha symtom mer än två gånger i veckan, med symtom som aldrig uppträder mer än en gång under en viss dag.
- Måttlig ihållande astma präglas av förekomst av symptom en gång varje dag och mer än en natt under en viss vecka.
- Svår ihållande astma innebär att man har symtom hela dagen de flesta dagar i veckan med frekventa episoder som inträffar på natten.
Del 3 av 3: Behandling av nattlig astma
Steg 1. Hantera symtom med snabbmedicin
Det finns mediciner som din läkare kan ordinera för långvarig användning som hjälper till med ditt tillstånd. Men du kan också behöva snabbmedicin för kortvarig lindring av astmaattacker.
- Kortverkande beta-agonister som albuterol (ProAir HFA) eller levalbuterol (Xopenex) kan hjälpa till att förbättra din förmåga att andas mycket snabbt.
- Snabbverkande bronkdilaterare som Ipratropium (Atrovent) kan hjälpa till att slappna av luftvägarna nästan omedelbart.
- Kortikosteroider som prednison och metylprednisolon kan användas för att snabbt lindra inflammation i luftvägarna. Kortikosteroider kan dock ha flera allvarliga biverkningar, och långvarig användning rekommenderas inte.
Steg 2. Kontrollera din astma med långtidsmedicin
Kortsiktig lättnad är avgörande när det gäller astmaattacker, men du behöver också något för att hantera dina symtom över tid. Många kortvariga lindringsmediciner kan inte tas under längre perioder, så din läkare kommer troligtvis att förskriva någon typ av långtidsmedicinering utöver de korttidshjälpmedicinerna.
- Långverkande beta-agonister som salmeterol (Serevent) och formoterol (Foradil) administreras via inhalator. De hjälper till att vidga luftvägarna, men de kan också orsaka allvarliga astmaattacker om de inte används tillsammans med en kortikosteroidinhalator.
- Inhalerade långverkande beta-agonister i kombination med kortikosteroider som Advair (flutikason/salmeterol) och Symbicort (budesonid/formoterol) kan hjälpa till att lindra inflammation i luftvägarna. De ger dock inte omedelbar lättnad, och det tar vanligtvis flera veckor innan ditt tillstånd förbättras.
- Leukotrienmodifierare som montelukast (Singulair) och zafirlukast (Accolate) tas oralt för att minska symtomen på en astmaattack. Dessa mediciner kan ge lättnad, men de kan ha psykologiska biverkningar, så det är viktigt att vara försiktig om du tar dem.
Steg 3. Fråga din läkare om allergimedicin
Allergimedicin hjälper inte alla med astma, eftersom det inte direkt påverkar dina inflammerade luftvägar. Men om du har allergier och astma kan allergimedicin hjälpa till att kontrollera dina allergier och minska risken för en allvarlig allergiutlöst astmaattack.
- Vissa mediciner är speciellt utformade för personer med både astma och allergier. Till exempel kan omalizumab (Xolair) administreras varannan till var fjärde vecka för att kontrollera allergier och minska astmasymtom.
- Fråga om immunterapi. Detta innebär gradvis exponering för ett känt allergen under flera månader tills din kropp vänjer sig och minskar ditt immunsystemsvar.
Steg 4. Förhindra och minska exponeringen för potentiella irriterande ämnen
Astma kan ofta förvärras av exponering för irriterande ämnen under träning, virusinfektioner och inhalerade allergener i ditt hem, såsom tobaksrök och damm. För att kontrollera din nattliga astma, se till att du gör vad du kan för att undvika och eliminera dessa irriterande ämnen. Några saker som kan hjälpa är:
- Undvik utomhusövning när pollenvärdena är höga eller när dålig luftkvalitet har rapporterats.
- Använd en luftrenare i ditt hem för att filtrera damm och andra luftburna allergener.
- Låt inte människor röka i ditt hem eller runt dig.
- Söker behandling för allergier.
- Får influensa varje år.
